Jahapp, då var man ensam igen. Fast jag borde vara ganska van nu, är ju trots allt inne på min andra vecka. Jag vet inte vad det är med mig, men jag klarar bara inte av att vara ensam. Det är ju meningen att jag ska plugga, men det är inte lätt när man bara tänker på hur jobbigt det är att vara ensam. Fast när man har sällskap så kan man ju inte plugga för då finns det så mycket annat roligt man kan göra. Det är svårt att hitta sällskap om dagarna. Alla ska ju vara så vuxna och jobba hela tiden. Det är tur att jag bara är ensam om dagarna och att älsklingen kommer hem och ger mig lite kärlek när han har slitit på jobb.
LillEva vill bli kramad på, vill ha nån att prata med.. LillEva behöver mycket kärlek helt enkelt.
På tal om nånting helt annat, undra hur det är att vara Lisebergskanin egentligen. Det måste nog allt vara varmt i den dära dräkten man måste springa runt med hela dagarna, särskilt denna sommaren. Men men.. han får iaf kärlek.