Fångad av en stormvind

"Det är rött!"

Jo tack, jag vet! Jag har aldrig trott att det var möjligt. Att blåsa ut på vägen av vindarna vi har i lilla Sverige känns lite overkligt. Men så fel man kan ha. Om det hade kommit en bil när jag blåste ut på övergångstället just den dagen så hade jag nog haft väldigt ont. Men det kom ingen bil och en J drog in mig på trottoaren igen. Sen dess så har det ju blåst några gånger till i stan och aldrig står jag nära ett övergångstället igen när det händer. Väntar jag på att det ska bli grönt står jag bakom människor eller en bra bit ifrån.

Efter-kör

Körens stammis ställe på måndagskvällar (ja, förutom Hvillan då) är Söderpunkten. Som det är känt så är jag en väldigt trött människa. Sover hellre en timme längre än .. ja allt. Om jag har den valmöjligheten :P Så stammis är jag väl inte direkt. Har varit där två hela gånger med ett års mellanrum. Och båda gångerna så har jag fått visa leg med kommentaren att jag ser så ung ut.

Ett: för att kolla leg på mig så måste han tro att jag är yngre än 18.
Två: kollar han leg för att jag knappt når upp till baren?

Ja hursomhelst. Jag får väl dra fördel av det så länge jag kan. Det är inte många som kan se liten och oskyldig ut när de snart är 27!

Bråk om badrummet på morgonen?

Nej, varför det? När man har en sån snäll flickvän som jag uppstår inte sådana problem. Jag offrade mig helt frivilligt att ligga kvar och erbjöd mig att ta ett tåg en timme senare :P

Gröna Burgare

Förra veckan så var jag och J och storhandlade. Och som vanligt så tog vi något snabbt att äta innan vi vandra in i butiken med kundvagnen i största hugg. Denna dag fick jag en helt annan syn på gröna burgare. Och den var inte grön för att den var nyttig. Det finns ju vissa kedjor idag som har GI burgare och jag vet inte vad de heter. Som jag ser det så är det bara ett sätt att lura oss konsumenter att tro att vi äter nyttigare. Men jag förstår inte det hela. Äta nyttigt kan jag göra hemma. När man väl äter ute så kan det gott vara flottigt. Man vet ju ändå inte vad de har tryckt i den dära burgaren som man tro vara så nyttig. Inte för att man inte ska kunna äta nytta ute. Självklart ska man ha det valet och självklart ska man kunna det. Men men...hursomhelst. Min burgare var inte grön för att den var nyttig. Min burgare var grön av mögel. Ja ja, lite mögel dör du inte av. Nej, förvisso men mögliga hamburgarbröd är inte precis det man förväntar sig. Vi fick pengarna tillbaka och tjejen fråga om jag ville ha en ny burgare. Hmmm, jag var ju inte direkt sugen på en ny burgare. Särskilt inte när jag var mätt på den mögliga. Jag hade ju hunnit äta halva.

Födelsedagsfest a la Niklas

Helgen går alldeles för snabbt. Helgen inleddes med indiskt på Taj mahal. Mycket god mat, vi äter där alldeles för sällan. Och efter maten så fortsattes kvällen med den obligatoriska slapp-i-soffan. Inte helt dumt. Men det gick snabbt över till snark-i-säng. Gud, vad jag har sovit i helgen. Skönt är det att sova. Nackdelen är ju att man inte får något vettigt gjort.

Lördag var det födelsedagsfest hos Niklas. Andreas. Pettsson. Linda mfl. Jag tog EN tequilashot (det finns bildbevis). Längesen man gjorde det. Och det var inte alls så dumt faktiskt. Men samtidigt så tog jag nästan en hel citron tillsammans med den så det kanske inte räknas :D Sen tog vi en Sannashot. Den var god. Men vad går inte ner med lite grädde och blåbärsoppa :P. Denna kvällen avslutades med att jag och J följde Pettsson hem. Jag gick hem själv på mina egna ben *woho*.. och det gjorde Pettsson också. Det var bara det att det är närmare hem till honom.

På söndan så var det kineser, kineser och kineser. Både mamma på telefon och en massa serier att ta igen :P

Summan av kardemumma: helgen har inte alls varit dum.

(Bilder från Sannas kamera)

Min? Nej, Din(h)!

Men jag är inte svårflörtad.

Visst alla hjärtans dag är bara ett jippo så vi konsumenter ska tro att vi behöver köpa saker till vår älskling och bevisa vår kärlek. Mobilerna går på högvarv av alla sms, mms och samtal. Dvs. alla hjärtans dag är inte mycket bättre än julafton, nyårsafton, påsk eller midsommar. Så jag och gubben bestämde oss för att bojkotta det hela. Visst vi kan äta något gott tillsammans och kramas lite i soffan som vilken dag som helst, och that´s it. Man behöver inte en speciell dag för att visa sin kärlek. Man ska visa den alltid med små saker i vardagen. En extra lång kram, små lappar på dörren, små pussar på kinden, komplimanger eller fotmassage i soffan. Listan kan göras lång. Jag är inte svårflörtad.

Men jag kunde ändå inte låta bli att le på vägen till Oj igår när man såg killar/män som sprang med blommor till sina flickvänner/fruar. Jag log inte för att de var lurade av handelns kluriga plan utan för att det var nog ganska sött ändå. Jag är inte mycket för blommor. De är fina men de dör ändå bara. Men det är ju tanken som räknas. Jag gick till Oj för att handla saker till middag. Jag passade på att slänga ner en påse av de nya OLW chipsen och en Elvis tidning till gubben. Ja, vi skulle inte köpa något till varandra men detta räknas ju inte. När jag kom hem så stod det en bukett med röda rosor till mig på köksbordet. Gissa om jag smälte. Nu när man inte hade väntat sig något.

En bukett röda rosor och jag är din ;)

I wish i was a little bit taller

Ps. Glömde jag att nämna att jag "råkade" smitta J så han också låg hemma och svettades med mig?

Hey u what´s that sound?

Year of the Rat u say

Det kinesiska året avslutades i horisontellt läge och influnsan. Det kinesiska nyåret inleddes i vertikallt läge och bieffekterna av influensan.

Orsak till influensan? Ett halvt gäng redan sjuka spexare, en kall scoutstuga, sömnbrist, sittning med beachtema och inget vatten under ett helg dygn. De som inte var sjuka åkte hem sjuka :) Det var en helt underbar helg. Jag är inte ironisk nu. Det var verkligen jättekul. Sen att det inte riktigt blev som vi hade tänkt oss kan ju inten hjälpa. Vägen dit var ett äventyr. För det första så hittade vi inte direkt och sen att jag höll på att köra av vägen var också en grej. Jag har aldrig varit så nära att köra av vägen innan. Jag har suttit i bilen flera timmar i streck innan utan att ens vara i närheten. Men tack gode gud att jag hade min ängel Gustav bredvid mig som räddade oss alla. På vägen hem körde vi också en smärre omväg. Jag hade litesvårt att koncentrera mig. Jag mådde ju inte alls bra och borde egentligen inte köra alls men någon måste ju göra det. Och vi höll oss på vägen hela vägen hem till Helsingborg.

Men den kärlekskrank som jag är saknade jag så klart min älskling alldeles för mycket. Jag var i starkt behov av beröring. Och inte minst då jag börjar känna mig krasslig. Jag kom hem la mig på soffan med min älskling i mina armar och så kom tårarna. Denna närhet och slippa att vara ensam. Jag somnade tryggt och sov i några timmar. Och sen bröt sjukan ut. Feber, svett, ingen aptit och allt som hör till.

Nu är jag på bättringsväg. Aptiten är tillbaka. Jag svettas och fryser inte om vartannat. Och på måndag ska jag tillbaka till skolan. Ska bli så skönt att få åka dit igen. Det har varit ett bra år och jag ser fram emot det nya :)