Var i K-town en snabbis idag. Man får helt enkelt inte missa Happy Strings och småknattarnas spelning på muséet. De var så himlans söta de här små människorna med sina stråkar. Visst, de spelade kanske inte alltid i takt och inte alltid på rätt sträng. Men de var så söta.
Nån som däremot inte var så söt var surkärringen som satt bakom oss. Jag har nog inte sett nån pensionär så sur innan, eller jo det har jag. Varför blir vissa så sura och gnälliga när de blir gamla? Nej, man behöver inte vara gammal för att vara sur och gnällig. Hmm.. har jag hamnat i en ond cirkel nu? Vilket fall...
Summa kardemumma: Lillalillasyster syntes inte så bra då hon hamnade bakom en av fiollärarna. Men jag tycker att jag har varit en bra syster som lyssnat på lillalillasyster och de andra knattarnas stråkande. Och de var så ju duktiga hela bunten... och så jättesöta ^^
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar