måndag, juni 09, 2008

third time is the charm

Hur många gånger ska det behövas innan man inser vad det är man gör fel? Hur många gånger krävs det innan man ser den felande länken? Hur många gånger behöver man för att inse att det behövs en förändring?

Tre gånger verkar vara en magisk gräns. Tre gånger i kombination med en vänskap sen urminnes tider. Man kan inte lära en gammal hund sitta? Ja, det kan endast tiden bevisa. Men jag hoppas verkligen att denna omgången har satt sina spår och man kan lära sig av sina misstag. Att man från och med nu slipper sitta på helspänn med ett hököga bevakande och vara beredd på att hamna i elden. Att som tjej stå upp för sig är inga problem. Men när det finns alkohol bilden blir inget detsamma. All vett och och sans flyger rätt ut genom fönstret och ett ord från mig gör saken bara sämre. Men insikten och erfarenhet har tagit mig så här långt och tacka gud för att jag fick en bror som tål. Ibland så önskar jag att jag var av det andra könet.Dagen efter är allt som bara bortblåst och det är bara att gå vidare. Men jag hoppas innerligt att detta var sista gången. För min och min familj skull. Och för alla andra i våran närhet.

Något inte så kul till något desto roliga. Tredje gången gilt här med. Ännu ett bröllop. Först ut var systeryster, sen var det dags för kusinen min, och nu var det kusinkusins tur. Inte undra på att folk börja trampa mig på fötterna och börja hinta om att det kanske är dags snart. Men varför stressa. Jag har det bra. Livet tar inte slut när man är 30 som pappa brukar säga :P

Det bjöds på tio rätters middag a la chinese style. Jag har tror inte jag har sett så mycket konstig mat på en och samma gång. En del var ätbart en del var jag mer skeptisk mot. Med attityden om att "bäst att äta på när man vet att det är ätbart" funkade inte så bra. Jag var dömätt efter 7:e rätten. Efter helgen är jag helt övertygande om att när det är dags för mig så kommer jag och Jonas att rymma och gifta oss på en okänd ort vid en okänd tidpunkt. Men samtidigt så vill man ju dela det hela med nära och kära. Men ett som är säkert att det inte kommer att bli, som min lilla kusin skulle ha sagt, "ett chiphop bröllop". Visst det är en väldigt speciell dag, men jag är en enkel tjej.

Nu dröjer det nog ett tag innan det är dags för ännu ett bröllop. Dags för vila och slapp innan sommarjobbet om två veckor. Och nästa vecka ska jag på min roadtrip. Kanske kommer jag att vara i en stad nära dig ;)

1 kommentar:

Martin sa...

Verkar det jobbigt med stort bröllop med massa släkt och bekanta? Vi är nog av samma åsikt, även denna helgs bröllop i Dalarna ger denna tanke.
Small is good :)