Tråkar på kvällskift

Det finns att göra, men inte hela tiden. Jag vill hellre att det ska hända saker hela tiden. Just nu sitter jag och trummar. Mäter viskositeter 3 gånger. Och försöker ignorera Heh-kvinnan. Hon är jättetrevlig tro mig men det här heh:andet går mig lite på nerverna. Så det är jag och Heh-kvinnan. Och grabbarna ute på fabriken. Men de är ju där ute och inte här inne.

Asch, nu får jag sluta klaga. Kanske ska gå ut och ta lite frisk luft. Titta på Heh-kvinnan när hon äter glass. Nu är det bara en dag kvar på denna veckan! Woho!

Sist ut

Jaha då var det min tur att köra kvällsskifte. Sist men inte minst. Jo, kanske nu när inte dessi är på labb längre. Hon lämnade oss förra veckan för några veckor ledighet innan hon ska ut till skogen och sy kläder. Jag saknar henne. Hon är min motpol till Sandra. Men men det ska nog bli bra.
Nu är det bara tre veckor kvar.

Vem är din idol?

Genvägar är inte alltid dåliga

Det var fortfarande via ett sms. Lite samma sms som jag blev helt galen på sist. Jag skyller på alkoholen. Jag fick inte något samtal som han sa. Ok, jag fick ett. Men det var faktiskt inte världens bästa tillfälle han ringde på. Det blev ett vi hörs. Och det blev det ju.. så han ljög ju inte. Men lite besviken är jag ändå.

Kanske inte samma möten, men vi kommer fortfarande att kunna prata med varandra, eller jag kommer fortfarande att kunna gråta ut. Det är vad som har sagt iaf. Hur det blir i framtiden? Det kan bara tiden avgöra.

Element-Eva

Som alla vet så har vädret inte varit så bra den senaste månaden. Det har ju varit kvavt och så men solen har ju lyst med sin frånvaro. Men det har inte spelat någon roll för jag har varit varm som ett element! Det började första dan på min road trip. Jag har varit så varm att ingen vill sitta i bredvid av mig. Och har hållt i sig. På jobb har jag suttit framför bordsfläkten så snabbt tillfället getts. Men nu har jag kylts ner. Jag fryser hur jag än bäddar in mig när jag ska sova. Det kanske är ett tecken på att jag är redo... att jag har blivit mitt gamla jag igen?

WoW

Ett online-spel som har trollbundit stora delar av världen. Fast jag har aldrig förstått charmen. Jag respekterar att folk tycker det är kul, men det betyder ju inte att jag behöver göra det. En tapper person försökte övertyga mig att även jag kunde tycka att det var kul. Jag satte mig och jag.. tro det eller ej.. spelade. Men jag kände mig bara dum. Dels för att jag hade en som kunde det här spelet alldeles för bra bredvid mig och dels för att jag tycker det är lite jobbigt med 3D-spel. Jag springer alltid ut genom dörrar när jag ska springa in i rummet och jag blir helt snurrig av alla vinklar man kan se allt i och knappar. Vem vet om jag kanske hade fått sitta lite själv där så kanske jag hade fallit för det. Men nu gjorde jag inte det.

Detta var för en månad sen typ. Inatt drömde jag att jag kastade sten på små vargar och blev jagad av en dvärg. Tror det är karaktären jag spelade med när jag testade. Jag sprang och jag sprang, men jag kom inte undan. Om nån ändå kunde komma och rädda mig. Jag hoppades.. Tills jag vaknade med ett ryck.

Slut på ledigheten

Mina två veckor med tre ord:

ikeamöbler, marknad och spa.

Enkel, kort och koncis sammanfattning, eller hur? Sån är jag. Enkel, kort (med dubbelbetydelse), och koncis. Jag har byggt ikeamöbler, blivit knådad och bubblat i Blekinge, läst en go bok på Österlen, njutit i kvällssolen med nära och kära, trängts med människor på Degerbergas och sedan Kiviks marknad, nyst till en förbannelse.... och bara tagit det lugnt ^^

Imorgon är det tillbaks på Labb.. till mina flickor. Ska bara se till att inte gå upp klockan 10 som jag har gjort de närmsta 14 dagarna :P

Mera Ljud till Folket

Nu kan Jonas sluta dregla... för de närmaste månaderna tills han får upp ögonen för något annat :P Det känns i plånboken men så länge han är lycklig är jag också det. Och det blir ju en lite annorlunda upplevelse när man kollar på film nu.

Ljudanläggningens oskuld togs med skräckkomedin "Black Sheep". Ok, nu är det säkert bara jag som har dålig humor. Vilket både Micke och Jonas tyckte. Men jag tyckte inte den var något kul. Förutom när en av killarna bröt ut i ett känslosamt: "You bäääästards!"
Hursomhelst, så brukar ju första gången sällan vara något bra.. det blir bara bättre med tiden ;)

Ring Ring Ring

Han ringde i söndes... jag svarade inte. Jag vet inte om det var helt enkelt för att jag inte hade tid att ta itu med det just då eller om det var för att jag inte orkade. Men har han bestämt sig så har han.

Love Ikea

De flesta håller nog med när jag säger att Ikea är en bra butik. Bra och billiga möbler. Men risken finns att man får hem en möbel som är precis som alla andras. Samtidigt om alla tänker så.. så blir det ju inte så många som handlar på Ikea. Vilket är bra för mig :)

Sen så är det inte allt för sällan man brukar svära när man sätter ihop möblerna. Antingen är det ett hål som är felborrat eller så saknas det saker i de här kompakta paketen som oftast är jobbiga att bära (beror förstås på vad det är man har handlat). Tro det eller ej, jag bor ihop med en :P Jag är nog en av de få som tycker det är kul att skruva ihop möbler. Jag hade kunnat göra det hela dagarna. Fast det är klart inte kul att skruva ihop en och samma modell av möbler 50 gånger i veckan eller så.

Vi har ommöblerat om hela vårt vardagsrum. En del gammalt men också en del nytt. Mina tår har levt ganska farligt dock, från att tappa saker på tårna till att springa in i saker. Och jag har fått världens skrapsår på knät och ett blåmärke på armen. Summa av kardemumman.. det har varit en ganska lyckad ommöblering :P Nästa steg blir nya gardiner.

Förutom att jag har fått bygga möbler de senaste dagarna, vilket har varit dökul, så har det varit ganska bra. Jag har inte gått och låtit tankarna flyga omkring så mycket utan jag har varit ganska fokuserad. Det är kanske det vi tjejer gör fel. Vi tänker och överanalyserar allt. Ibland så är det nog bra att bara låta saker vara och inse att det inte är så invecklat som man vill tro att det är.. ibland så ska man bara tro på sig själv.

The easy way out

I fredags var jag både besviken och arg på samma gång. Ett skämtsamt sms som snabbt vände och hela min kväll blev helt upp och ner. Efter ett par glas vin gjorde inte saken bättre. Jag visste att denna dag skulle komma och man kan ju inte vara vänner för livet... finns undantag. Men det händer att man växer ifrån varandra, man glider ifrån varandra och avstånd gör oftast inte saken bättre. Förutom det har min helg varit perfekt. Vädret är fint och jag har haft fint sällskap.

Det lustiga är att jag har drömt så kontigt hela veckan. Nu när jag tänker på det igen. Dagen han anlände till stan var natten jag drömde att en väldigt god vän ringde upp mig och sa upp sin vänskap. Och då visste jag inte ens att han var i stan utan jag fick reda på det dagen efter via en kompis. Natten därefter drömde jag om en lugn kväll som utvecklade till ett känslosamt virrvarr. Sammanträffande eller hur? Ibland så undrar man.

Ja ja.. det är sånt som händer. Det hade hänt förr eller senare. Jag kanske ska se det som en chans. Han ger mig en enkel utväg som jag borde ta. Men är det så enkelt efter fyra års vänskap?

Tonny substitut

Under hela sommaren kommer Tonny att vara ledig varje fredag och måndag. Han får mer eller mindre långhelger. Vilket kan vara ganska skönt kan jag tänka mig. Och det inte alls en dum ide med tanke på hur förra årets väder visade sig bli. Vem vet hur vädret kommer att bli iår?

Men det innebär en katastrof för vår gammelfarfar. Fast när man tänker efter så är det mycket bättre än om Tonny hade varit ledig hela veckor. Nu är han ju bara borta två dagar i veckan. Gammelfarfar och Tonny har ett väldigt speciellt förhållande på jobb. Och nu när inte Tonny är på jobb finns risken att gammelfarfar eventuellt hamnar i en depression på grund av ensamhet.

Två dagar innan Tonny skulle gå förvarnade Gammelfarfar Dessi att hon kommer antagligen kommer att vara det första offret. Men det hela föll lite på att hon skulle jobba natt i två veckor framöver. Offer nummer två, Gill. Men hon skulle ju gå på semester nu. Offer nummer tre, Jag. Haha, jag ska också vara ledig i två veckor nu. Nu är det inte så många kvar på jobb. Stackars lilla Sandra.

I fredags så var Gammelfarfar så nerkörd i skorna så vi fick fixa en Tonny substitut. En färgbild på Gammelfarfars favorit skrevs ut på färgskrivaren. En kropp gjord av papp kliptes ut och målades vit för att symbolisera labbrocken. Det var lite läskigt när man såg den här killen sitta på sin stol på sin plats på labbet. Och inte blev det bättre när vi verkligen satte på honom en labbrock och ett par engångshandskar. Det var ganska komiskt faktiskt. Göran drog på läpparna och han var så glad igen när han såg att "lillebror" var på jobb.

Haha.. och inte nog med det. Efter ett tag så började jag och Dessi flyttade runt på honom. Jag menar han kan ju inte hänga vid sin labbänk hela tiden utan han måste ju kolla mailen ibland och mäta lite brytningar. Haha.. Gammelfarfar hade ett vakande öga på oss så vi inte skulle skada "Tonny". Men det värsta var ändå när jag jämt hörde Tonny på labb när jag var på kontoret. Helt galet. All lösningsmedel som har satt våra hjärnceller på spinn? Haha...

Det är helt galet

Det är som att jag har en ängel på ena axeln och .. ja inte djävulen för det är hon för söt för men en lite mer naughty liten ängel på andra... hmm så jag har två änglar på mina axlar :)

Men sjukt kul har vi iaf. Idag har det önskat låtar på radion.. eller Dessi önskade och drog med mig i det hela. Sandra fick låna mina öron för att ventilera sina begär. En kvinna behöver tre saker för att överleva.

Sex, godis och värme.

Vi kan ju säga så att hennes pojke spelar högt och har fångat henne som en liten mus i sina klor. Hon fick smaka och nu vill hon bara ha mer! Tonny, aka. lillebror, tycker nog att det är ganska underhållande att lyssna på oss... haha. Det bjuder vi på :P

Vilken underbar kväll. Jag och Pettsson tog oss en liten promenad ner till hamnen. Där jobbade Maina i Dunkers uteservering och det spelades skön musik på Dunkers trappor. HIF vann med 1-0 på hemmaplan. Bättre än så här kan det bara inte bli.

Sommarens första marknad

Först ut som alla andra år.. Hörby. Det var väl mer eller mindre detsamma. Handlade inte så mycket. Hade visserligen inte tänkt det heller. Men det var kul att komma iväg lite och njuta av det fina kvällsvädret med min lilla älskling.

Den 13 augusti... Klockan 19.00 smäller det. Då kommer jag att sitta säkert på en filt på marken medan Anki befinner sig 3000 meter upp i luften för att sedan falla i 200 km/timmen.

Åh lycka!

Jag har sluppit köra bil i två dagar. Söta Dessi kommer och hämtar upp mig på morgonen. Jag somnar i bilen så snabbt vi kommer på motorvägen *trist sällskap.. jag vet*. Vaknar. Går in på jobb. Det går lite trögt på jobb nu för saker och ting börjar vandra in i en semesterdvala. Tiden går. Lunch. Sandra kommer in på kvällspass. Några timmar till. Och sen är det dags för mig att sätta mig i bilen för att åka hem med D bakom ratten. Nu är jag oftast ett lite bättre sällskap och agerar DJ. Och inte nog med det, så är solen framme igen. Lite synd att man är fast på labb bara.

Det är SÅ SKÖNT att slippa köra men lyckan är tyvärr inte långvarig.. imorgon blir det sista dan jag får åka. På torsdag är jag bakom ratten igen.

... älskar... älskar inte...

Första veckan på driftlabb avklarad. Jag vet inte om jag har berättat det men jag såg verkligen fram emot det här sommarjobbet. Att vara tillbaka på driftlabb. Men när jag steg in där på labbet måndag förmiddag så tänkte jag: "Herregud, vad sysslar jag med? Varför har jag längtat till detta? Men Gud, vad tråkigt!". Och så kändes det faktiskt i tre hela dagar. Men sen när man börjar komma i det hela igen så föll allting på plats. Jag har ju Dessi och Sandra. Det är nog det jag har saknat. Mina tjejer på labbet.

Och nu när man slappnar av lite så kan man höra när gammelfarfar utbrister: "Oj, vad det regnar.. det är tur att jag körde idag", med den värsta skånska dialekten som finns, dvs. malmöitiskan ;) eller när han gömmer sig i en meter hög låda och leker tittut.. eller när han bläddrar i metron och säger "Ska vi se om mirakeltidningen har något jobb till mig idag" fast han har jobbat på labb i över 40 år och kommer antagligen vara där tills han dör.

Och när Lillebror gör allt för att retas med gammelfarfar, "tjejer, när Göran kommer ut be honom komma och hjälpa er med något" bara för att gammelfarfar ska komma ur fas.

Eller när vår "turk" (han är inte turk men jag lär mig aldrig vart han kommer ifrån) kommer in på sitt pass, luktar vitlök och ska "driva" med mig och frågar.. "du tar väl inte illa upp?" Fast han är bara jobbig. Tycker att han kan tona ner det lite.. kanske finslipa kanterna lite och inte vara så hård. Det märks så tydligt att han bara har pojkar hemma.

Det är lite speciellt att vara uppe på labbet. Antingen så älskar man det eller så gör man det inte.
Med John Mayer i mina lurar ska jag ladda inför en ny vecka på labb... och gissa vems fel det är ;)

Bittersweet symphony

Det var en underbar höst som följdes av en härlig vår. Jag hoppas att mina veckor på avdelningen har satt sina spår. Inte bara vetenskapliga utan även personliga spår. Om jag fick välja hade jag velat jobba med de människorna resten av mitt liv. Men man kan ju inte ha roligt jämt. Första veckan ledighet. Vilket inte kändes som första veckan för jag var ju jämt på msn och traggade med de på labb. Plus att jag åkte in för Ankis disputation plus festen på lördan. På tal om festen och vårt påhitt så blev det mycket bra... bättre än väntat. Vi tog Anki på sängen med våra speedos och manliga gumpar. Ja, manliga med undantag från mig och Bettan då :P Tydligen har jag en mycket manlig röv som kan förväxlas med Marcus röv =.= Det var en mycket trevlig fest förutom att jag och Anne var 1½ timme försenat för att vårt tåg var inställt. Istället för tåget vi hade tänkt oss blev det boll och cider på Stinsen. Men när vi väl var där så hade vi kul. Så kul att vi nästan missade tåget hem. Eller det var mitt fel att vi nästan missade tåget hem. Det är inte lätt att springa i högklackat, och det är inte lätt att hitta rätt kort i väskan när man har två nästan identiska kort, och det blir inte bättre för att man känner sig stressad. Hade vi missat det tåget hade jag varit tvungen att sova i Bengtssons säng och det hade kanske inte varit det bästa alternativet.

Veckan därefter drog jag iväg på min lilla road trip. Vilket inte var helt fel. Jonas fick en liten paus från mig och han fick titta på all den fotboll han kände för. Och jag slapp se all den dära fotbollen som han ville titta på. Och istället äta gott och bara umgås med nära och kära. En fyra dagars trip solo som avslutades med en tre dagars trip tillsammans med älsklingen till Hörby och gubbarna. Jordgubbarna, det vill säga :D Det tråkiga var att det fina vädret tog slut samtidigt som min ledighet börja och det är lagom dags för solen att titta fram igen nu när jag har börjat jobba igen!

Japp, nu är det slut på det roliga och jag är tillbaka i min bubbla tillsammans med gammelfarfar, lillebror, söt och resten av gänget. Årets nyhet: air condition. Så nu slipper vi sticka ut våra huvuden i det här 2x2 m stora brandluckan... eller vi har aldrig gjort det och kommer aldrig att göra det menar jag förstås :P Det märks knappt att det är installerat en air condition förrän man stiger in i det djungelliknande klimatet i konstantrummet. Dag nummer tre och jag är helt utslagen. Nej, kanske dags för lilla jag att tänka på sängen. Det är ändå bara fotboll som visas på vår tv ikväll :P Natti natt

Skittips

Sten, sax, påse och mina slantar var inte alls tillförlitliga. Typ bara 4 rätt av 12 matcher. Nästa år ska jag ta till mig en mycket bättre metod. Snyggast lag vinner. För som det ser nu så verkar det som att det hade funkat bättre -.-

Bra på att slå in presenter är jag iaf.. för nöja mig med det lilla :)

Mission impossible

Igår fick jag den näst intill svåraste uppgiften på länge. Men efter många om och men så löste det sig ändå. Och till ett bra pris dessutom.

Idag var upp till bevis. Tycker Anki klarade det fint :) Hon är alltid så lugn och cool. GODKÄND! Och champis i fikarummet :) Det hade blivit champis vilket fall som helst.. hann nästan smälla i mig två glas innan kommittéen kom och godkände henne :P


Men det bästa är ändå på lördag... Det kan inte bli sämre än idag vilket fall. Och det är minsann inte så lite. Särskilt när man har hört pojkarna skrika "nej inte där" eller "men kom igen då" :D det kommer att bli så bra.

9 cm klackar

Klarade mig utan att vricka, stuka eller bryta bena. Sen om det så elegant ut eller inte vet jag inte. Det kanske såg helt miffo ut när jag gick O.o Men ett som är säkert är att jag blev lite längre.. dock fortfarande inte tillräckligt lång. Jag var fortfarande och kommer alltid att förbli... Lillan ^^