jag har fortfarande Staffan JR. i min väska

...fast vi har haft körrep idag. Till mitt försvar säger jag att personen som egentligen är ansvarig för honom var inte på repet. Så Staffan JR. kan fortfarande ses som kidnappad. Fast är man kidnappad om ingen saknar en egentligen?

Sittning och årets första grillning

Mina damer och herrar låt mig för er presentera helgens bravader.
Helgen inleddes med en körsittning på villan allt i 50-tals rock´n´roll anda, från klädsel till menyn. Coola brudar och grabbar visade upp sina bästa moves genom tävlingsgrenar och dansgolvet. Vandringpriset introducerades.. och som sedan kidnappades... utav mig! Jag skäms så, men det var inte meningen att han skulle följa med hem. Och Jonas gjorde det ju inte bättre genom att ge mig en massa skuldkänslor. Så nu står han på min hallmöbel. Funderar fortfarande på om jag ska skicka blackmail till Stämpus eller om jag ska vara en snäll flicka och lämna tillbaka honom. Anledningen till att jag vågar skriva här att jag kidnappat Staffan JR. är för att ingen från kören vet att jag bloggar... ja förutom Carro då förstås. Nåt som inte får glömmas från kvällen..förutom kidnappningen (som var lite roligt faktiskt) var grabbarna Grus snygga häckar. Shake that as shake that booty! (Har faktiskt kort på tre nakna rumpor, men jag vet inte om jag vågar lägga upp dem)

Avancerade övningar på dansgolvet som sagt.
















Vår coooola körledare som "råkade" glömma bort kvällens tema.
"Eva, du är helt väck. Jag vet inte om du är det eller om du bara..."

Ja,han avslutade aldrig den mening. Hmmm... ska jag ta det som en förolämpning?











Detta är Staffan JR. Han är så sööööt. Har haft ett öga på honom hela kvällen..muhahaha.













The Sopranos in the corner.













Do i have to say more?














Helgen avrundades med årets första grillning och lite hanging i vårt fina vardagsrum. Ingen dum helg inte alls men tja det blev inte så bra när jag skulle skriva min tenta idag som jag inte alls hade hunnit läsa till alls. Men men sånt är livet.

Hårddisk krasch

Imorgon är det tenta i den fasanfulla ämnet kemisk reaktionsteknik..eller vad den nu heter. Låter bra va? Jag vet inte ens vad kursen heter. Det enda jag vet att det är med de lustiga gubbarna som borde gå i pension hellre tidigare än senare. Det känns som det låter.. åt helvete. Men tja, man kan inte mer än att försöka eller hur?

Vad är det som får en att börja kontakt med en människa igen? Är det för att man har tråkigt och inte har nått bättre för sig eller är det för att man vill? Men vad gör det för gott om personen man försöker ta kontakt med inte har en susning om vem du är? Fast det kan man klart inte veta förräns man hör av sig. Om nån kommer ihåg en menar jag. Jag har fått ett kryptiskt mail och jag har en känsla av att jag känner människan, men jag vet inte.

Min hårddisk kraschade igår. Som tur var lyckades Jonas rädda det som var viktigt ändå. Den bara la av. Ifs så har den låtit lite konstigt nu på sista tiden..typ i ett par dar. Och Jonas sa faktiskt att jag skulle bränna ut det som var viktigt ifall det skulle hända något. Men inte tar man sånt på allvar.. Det är ju en dator.. de är alltid konstiga. Ibland lägger man sin tillit till sånt som egentligen inte är så pålitligt egentligen och en dag så funkar det inte längre. Då är det dags att stå där och se ut som ett fån. Nu var det inte mycket där som var livshotande viktigt men var ganska skönt att det dära skaket sparka igång den så saker kunde räddas. Det sparar ju en massa tid om inget annat.

*poff*

Lillebror-komplex

Vem hade den finaste bilen? Vem hade haft flest bilar? Vem hade det bästa jobbet? Vem kunde mest inom sitt område? Vad man gjorde nu för tiden. Allt för att hävda sig. Man är ju inte liten längre. Man har ju blivit stor. Men efter detta spända ögonblick så höll pojkarna låda så mascaran rann på både mig och Berit. Repriser som togs om och om igen:

"Och det var inte billigt"

"Men det var ju billigt"

Sen kom mamma och lillalillasyster på besök. Då blev inte mycket pluggande tyvärr men det var trevligt. Mer mat och tv-spel.

Snuskis var inte en sån snikis..om du vill snacka så kan du alltid ringa mig. Du vet vart du kan nå mig ;) Jag älskar dig gumman!
Det var faktiskt allt för längesen vi snackades vid. Jag saknar dig.

Ännu en påsk är över och som vanligt var det fullt med mat och gott sällskap.

Glad påsk!

Låt mig ligga

Anne:
Lotti och jag bestämde oss för att ta en kafe innan vi sätter igång. Vill du med?

Eva:
Eh hur mycket är klockan? Var?

Anne:
8.20. Ska du inte upp nu? På waynes.

Eva:
På Waynes... eh... nä tror jag ligger kvar i sängen en stund till.

Anne:
Men Eva då! Men ja ja vi ses i skolan sen. Vi kommer nog lite senare


Yes yes yes..då kanske man kan ligga typ 10 minuter längre. Jag kan inte hjälpa att jag har en förkärlek till min säng.

Världen är inte så stor trots allt

När man minst anar det så springer man på dem. Och med dem menar jag denna gången min handledare från ex-jobbet. Han var tydligen gästföreläsare på LTH i fredes. Vet inte om han kände igen mig men han pratade med mig iaf. Tro det eller ej, så tror jag att han har gått och gift sig.. eller åtminstone förlovat sig. Kommer fortfarande ihåg när jag och Anders satt på labb och dividerade om han hade en flickvän eller ej, vilken läggning han nu egentligen hade eller om han fortfarande var oskuld. Men ja ja, kanske får jag veta en gång...kanske.

Nu är man tillbaka i kristianstad. Mor min hon fyller år på måndag. Och det är en sån himlans liv här. Hela tjocka släkten är ju här. Eller inte riktigt men det räcker med en av mors systrar de kan nog hålla låda hela natten ändå. Om det är några så är det dem. Jag hoppas verkligen att jag får sova inatt, men av erfarenhet så tvivlar jag.

Who´s the bigger man

Jag vet det var mitt fel först men inte behöver man ringa och vara otrevlig för det. Jag bad faktiskt om ursäkt (3ggr!) och jag trodde verkligen inte att det var så brådskande, då de inte var någon här och jagade mig. Det hade trots allt gått en halvtimme över tiden minst. Men hur som helst är jag glad att jag inte behövde vara hemma och möta mannen. Jag är bara inte tillräckligt stark för det just nu. Jag är en svag kvinna.