lördag, februari 28, 2009
torsdag, februari 26, 2009
Mellan 3 och 4 imorse
Jag inte sovit dåligt på ett bra tag. Ända sen jag lämnade över spexsakerna till S faktiskt. Men inatt fick jag värsta återfallet. Vaknade väl strax innan 3. Och det enda jag tänkte på var de fasta kulisserna. Vilka färger vi skulle använda. Hur vi ska göra för att det ska vara så praktiskt som möjligt. Jag vände och vred på mig ett bra tag. När jag äntligen hade fått lite ro i kroppen väcktes jag av värsta smällarna. Först trodde jag att det var skottlossning. Men när man lyssnade noga så hörde man det här knastrande efteråt, vilket var ett tecken på fyrverkerier. Och det var det. Det pangade på ett bra tag. Så länge att till och med Jonas vaknade. Hur galet? Fyrverkerier på en torsdagmorgon.
tisdag, februari 24, 2009
Mera böcker
På cdon var det tjuvstart på bokhandeln och där inhandlades lite manga till ett mycket fint pris som nu står i min bokhylla.^^
Bokrea med Jonas och Pettsson
Älsklingen, jag och Pettsson var en snabbis på Åhlens bokrea då inhandlades dessa skönheter. Fyra av dessa böcker är inte till mig själv utan presenter till andra. Gissa vilka? ^^
Pettssons
Pettsson fyllde 25 i söndes vilket firades med en litet kalas hemma hos honom på lördagen. Det sas att det skulle komma över 50 pers till hans lilla lägenhet. Vi var väl totalt 35 max när vi var som flest vilket jag blev väldigt glad över. Att trängas med för mycket människor på små områden är inte direkt min grej plus att toaletten hade typ varit upptagen jämt. Och med tanke på min lilla blåsa, ingen bra ekvation.
De lekte katapult med mig på luftmadrassen. Man blir förvånad över hur högt jag kommer när två grabbar hoppar på en luftmadrass med mig sittandes på den. Det verkar roa dem. Och mig. För det såg ju så roligt ut så vid varje tillfälle jag fick så hoppade jag också på madrassen för att se hur högt folk hoppade.
Hansson och jag diskutera reklamen med duvan som såg en cykel. Den reklamen finns faktiskt det är inte bara jag som hittar på eller hallucinerar. Och tydligen så var det reklam för Comviq inte för att jag kom ihåg det för det enda jag kom ihåg av den reklamen var en duva som går på ett torg och ser en cykel.
Sen försökte han övertala mig till att vara med på punschbingon som karsten ska anordna på villan till nästa helg. Eva+punsch=dålig ekvation. Vilket tur att jag redan är bortlovad till fredag nästa vecka. Jag tror jag vet hur det hade slutat annars, och det är inte helt knasigt om jag ser två grabbar på var sin sida av mig leda mig hem. Jag vet inte varför jag har fått den här punschstämpeln. Varje gång ordet punsch kommer på tal så får jag pikar. Konstigt :P
Det diskuterades om Voxtorp låg före eller efter Laholm på 24:an. Varför folk alltid lyfter mig. Hur det var att vara rökfri. Och hur det var att få återfall. Hur man var connected till Pettsson. Och vad man gör nu för tiden. Om man hade tagit sin examen eller ej.
Sen så kom jag in i en väldigt intressant diskussion med en ny vän. Jag vet att jag inte borde vara chockad. Jag menar det är ändå 2000-talet vi lever i. Och det är inte så att det är nytt. Många kineser som har mer än en fru. Man läser om det i tidningar om män som har mer än en partner och inte bara män utan kvinnor också. Men hon är nog den första i min umgänges krets som är så öppen med det. Men det är klart om man inte är öppen om det så är man otrogen enligt henne. Öppen med det i mening att hon är ärlig mot sin partner. Och så länge hon och han är ärliga så räknas det inte som otrohet. Hon har ändå valt allt leva med sin pojkvän, och han har valt att leva med henne. Hur det än är så är det till honom/henne hon/han går hem till när dagen är slut. Jag har inte riktigt vant mig vid tanken än. Hon verkar lycklig och så länge hon är det, who am I to judge? Låna pojkvännen fick jag göra iaf. Inte på det sättet era snuskisar. Han masserade min rygg och det var i ett rum fullt med folk och jag var fullt påklädd. Helt oskyldigt. Men aj, aj, aj. Jag var helt öm när jag vaknade dagen efter.
Medan jag låg där på magen på luftmadrassen och blev knådad så hände det tygligen lite saker i lägenheten som jag var totalt omedveten om. Det är lustigt hur saker och ting kan vändas upp och ner på några sekunder. Det ska tydligen ha skrikits, ruta utslagen och blod. Kan ha varit det som tog död på festen jag vet inte. Men en stund efter det gick jag och älsklingen för att sova i vår säng. Slutet gott allting gott.
De lekte katapult med mig på luftmadrassen. Man blir förvånad över hur högt jag kommer när två grabbar hoppar på en luftmadrass med mig sittandes på den. Det verkar roa dem. Och mig. För det såg ju så roligt ut så vid varje tillfälle jag fick så hoppade jag också på madrassen för att se hur högt folk hoppade.
Hansson och jag diskutera reklamen med duvan som såg en cykel. Den reklamen finns faktiskt det är inte bara jag som hittar på eller hallucinerar. Och tydligen så var det reklam för Comviq inte för att jag kom ihåg det för det enda jag kom ihåg av den reklamen var en duva som går på ett torg och ser en cykel.
Sen försökte han övertala mig till att vara med på punschbingon som karsten ska anordna på villan till nästa helg. Eva+punsch=dålig ekvation. Vilket tur att jag redan är bortlovad till fredag nästa vecka. Jag tror jag vet hur det hade slutat annars, och det är inte helt knasigt om jag ser två grabbar på var sin sida av mig leda mig hem. Jag vet inte varför jag har fått den här punschstämpeln. Varje gång ordet punsch kommer på tal så får jag pikar. Konstigt :P
Det diskuterades om Voxtorp låg före eller efter Laholm på 24:an. Varför folk alltid lyfter mig. Hur det var att vara rökfri. Och hur det var att få återfall. Hur man var connected till Pettsson. Och vad man gör nu för tiden. Om man hade tagit sin examen eller ej.
Sen så kom jag in i en väldigt intressant diskussion med en ny vän. Jag vet att jag inte borde vara chockad. Jag menar det är ändå 2000-talet vi lever i. Och det är inte så att det är nytt. Många kineser som har mer än en fru. Man läser om det i tidningar om män som har mer än en partner och inte bara män utan kvinnor också. Men hon är nog den första i min umgänges krets som är så öppen med det. Men det är klart om man inte är öppen om det så är man otrogen enligt henne. Öppen med det i mening att hon är ärlig mot sin partner. Och så länge hon och han är ärliga så räknas det inte som otrohet. Hon har ändå valt allt leva med sin pojkvän, och han har valt att leva med henne. Hur det än är så är det till honom/henne hon/han går hem till när dagen är slut. Jag har inte riktigt vant mig vid tanken än. Hon verkar lycklig och så länge hon är det, who am I to judge? Låna pojkvännen fick jag göra iaf. Inte på det sättet era snuskisar. Han masserade min rygg och det var i ett rum fullt med folk och jag var fullt påklädd. Helt oskyldigt. Men aj, aj, aj. Jag var helt öm när jag vaknade dagen efter.
Medan jag låg där på magen på luftmadrassen och blev knådad så hände det tygligen lite saker i lägenheten som jag var totalt omedveten om. Det är lustigt hur saker och ting kan vändas upp och ner på några sekunder. Det ska tydligen ha skrikits, ruta utslagen och blod. Kan ha varit det som tog död på festen jag vet inte. Men en stund efter det gick jag och älsklingen för att sova i vår säng. Slutet gott allting gott.
fredag, februari 20, 2009
Vilken vecka
Det har gått 7 dagar och det har hänt mer på dessa 7 dagar än den senaste månaden.
Körfest, en mycket trevlig tillställning där man skulle komma färggrann. Ni vet ju hur färggrann min garderob är. Där finns det bara en nyans mer eller mindre. Och den nyansen är svart. Jag har en favoritfärg till och det är rött. Så jag dök upp på festen i en röd tunika, svarta strumpbyxor och korta shorts. Och sen visade det sig att det skulle föreställa Indien-tema. Jag kan ju inte säga att jag prickade temat men det får duga. Maten slank ner och så gjorde drickan också. Gissa hur många gånger jag sprang på toa? Haha.. bara här hemma på förfesten som tre personer dök upp till sprang jag på toa tre gånger på den lilla timmen folket var här. Tala om liten blåsa.
Note to self: Ring inga fyllesamtal när du vet att ingen kommer att svara.
Alla hjärtans dag med min älskling spenderades hos min nya favoritkines på Söder och sen med våra kära vänner med en öl och Melodifestivalen. Haha.. pojkarna offrade sig och gick med på att kolla på Melodifestivalen bara för att jag ville det. Visst är de söta? ;) Jag har alltid tyckt alla hjärtans dag är lite överskattad. Visst det var trevligt i början när allting var nytt och man ville lägga lite mer krut i det hela. Men när åren går så och man blir äldre inser man att man inte behöver en speciell dag för att man ska ta hand om varandra. Vi tar hand om varandra varje dag.
Note to self: glöm allt och koncentrera dig på det som är viktigt.
Söndag, en runda till K-town för att hämta lillalilla syster för avresa till Gbg och systeryster. Det spenderades många timmar i en bil. Och när vi väl kom upp så var det bebis, bebis, bebis. Fast bebis är stor nu. Svinto och minisvinto kom över och vi umgicks och snackade en massa skit som bara flickor kan. Vilket tur att Svintos gubbe hängde med annars hade nog R gått och hängt sig eller något :) Vi gör det här alldeles för sällan. Vi har växt upp tillsammans och vi kommer alltid att hänga ihop. Jag älskar när vi ligger i sängen hela gänget och bara pratar. Om de stora och de små sakerna. Att bara vara tillsammans. Systeryster, hon har sina sidor, men vem har inte det. Hon tar konstiga beslut ibland, men det gör vi alla.
Note to self: även om du och systeryster har haft era toppar och dalar så älskar du henne av hela ditt hjärta.
Tisdag var det dags för avresa hem till K-town igen. Och ni vet ju hur det gick att hämta lillebror i Kållered. Fick med mig lillalilla syster hem till Helsingborg. Det har varit trevliga dagar med matlagning, träning, bio och snögubbsbyggning. Nu har hon åkt. 13.36 satte hon sig på tåget hem till mamma och pappa. Det är lite tomt här nu utan henne. Men min älskling kommer snart hem och kramar på mig.
Note to self: lillalillasyster är inte så liten längre.
Dessutom har jag fått tre negativa svar, tre olika tjänster, från ett och samma företag denna veckan. Hur många nej från ett företag orkar man ta innan man ger upp?
Note to self: skaffa mer arbetslivserfarenhet och kämpa vidare.
Körfest, en mycket trevlig tillställning där man skulle komma färggrann. Ni vet ju hur färggrann min garderob är. Där finns det bara en nyans mer eller mindre. Och den nyansen är svart. Jag har en favoritfärg till och det är rött. Så jag dök upp på festen i en röd tunika, svarta strumpbyxor och korta shorts. Och sen visade det sig att det skulle föreställa Indien-tema. Jag kan ju inte säga att jag prickade temat men det får duga. Maten slank ner och så gjorde drickan också. Gissa hur många gånger jag sprang på toa? Haha.. bara här hemma på förfesten som tre personer dök upp till sprang jag på toa tre gånger på den lilla timmen folket var här. Tala om liten blåsa.
Note to self: Ring inga fyllesamtal när du vet att ingen kommer att svara.
Alla hjärtans dag med min älskling spenderades hos min nya favoritkines på Söder och sen med våra kära vänner med en öl och Melodifestivalen. Haha.. pojkarna offrade sig och gick med på att kolla på Melodifestivalen bara för att jag ville det. Visst är de söta? ;) Jag har alltid tyckt alla hjärtans dag är lite överskattad. Visst det var trevligt i början när allting var nytt och man ville lägga lite mer krut i det hela. Men när åren går så och man blir äldre inser man att man inte behöver en speciell dag för att man ska ta hand om varandra. Vi tar hand om varandra varje dag.
Note to self: glöm allt och koncentrera dig på det som är viktigt.
Söndag, en runda till K-town för att hämta lillalilla syster för avresa till Gbg och systeryster. Det spenderades många timmar i en bil. Och när vi väl kom upp så var det bebis, bebis, bebis. Fast bebis är stor nu. Svinto och minisvinto kom över och vi umgicks och snackade en massa skit som bara flickor kan. Vilket tur att Svintos gubbe hängde med annars hade nog R gått och hängt sig eller något :) Vi gör det här alldeles för sällan. Vi har växt upp tillsammans och vi kommer alltid att hänga ihop. Jag älskar när vi ligger i sängen hela gänget och bara pratar. Om de stora och de små sakerna. Att bara vara tillsammans. Systeryster, hon har sina sidor, men vem har inte det. Hon tar konstiga beslut ibland, men det gör vi alla.
Note to self: även om du och systeryster har haft era toppar och dalar så älskar du henne av hela ditt hjärta.
Tisdag var det dags för avresa hem till K-town igen. Och ni vet ju hur det gick att hämta lillebror i Kållered. Fick med mig lillalilla syster hem till Helsingborg. Det har varit trevliga dagar med matlagning, träning, bio och snögubbsbyggning. Nu har hon åkt. 13.36 satte hon sig på tåget hem till mamma och pappa. Det är lite tomt här nu utan henne. Men min älskling kommer snart hem och kramar på mig.
Note to self: lillalillasyster är inte så liten längre.
Dessutom har jag fått tre negativa svar, tre olika tjänster, från ett och samma företag denna veckan. Hur många nej från ett företag orkar man ta innan man ger upp?
Note to self: skaffa mer arbetslivserfarenhet och kämpa vidare.
torsdag, februari 19, 2009
Konsten att projicera sin ilska
Nu har jag nog gjort det igen. Men jag blir så arg på mig själv, för att jag inte bara kan bryta, för att jag bara inte kan släppa. Jag blir så arg för att folk inte har vett att svara på samtal eller sms. Jag blir så arg när man får sms som bara är till för att riva upp en massa saker, och av misstag. Det är ju inte heller den fösta gången. Men nu kanske folk kan lära sig. Man ska ju lära sig av sina misstag och så länge man lever. Sen att man slutar prata med mig helt.. tycker jag bara är dumt. Det gör ju inte saken bättre för det.
Jag är ingen stark person, inte när det kommer till vissa saker, och det tycker jag att folk som känner mig borde veta. Och har man känt mig i snart 4 år så borde man veta detta. Folk som har lärt känna mig på senare tid vet detta. Så varför?! Varför vill man röra upp i grytan igen när de vet att det bara blir jobbigt.
Jag hade bestämt mig. Jag hade bestämt mig för att släppa taget. Och om jag själv får säga det så tycker jag att jag skötte det ganska bra... tills jag fick sms:et. IDIOT!
Denna gången var det lillebror som kom emellan. Att projicera min ilska på rätt person är nog inte riktigt min grej. Han blev arg och jag blev arg. Ifs så har jag velat skrika på lillebror ett tag. Att han skulle ta tag i sitt liv och sluta flumma rundor. Men som den förståeliga syster jag är har jag låtit honom sköta sig själv. Han är ju trots allt vuxen nu. Han får ta sina egna beslut med dess konsekvenser. Men nu gick det inte att undvika längre. Ilskan som hade bubblat i mig den senaste halvåret, egentligen gentemot en helt annan person, tog sig upp på ytan. Han skrek och jag skrek. Jag skrek och han skrek. Dock tycker jag att det hade kunnat ske lite smidigare, typ bakom stängda dörrar och inte mitt ute i Kållered (!). Stackars flickvän som hamnade i mitten. Lillalillasyster som satt i baksätet vet ju hur det normalt brukar gå till. Vi skriker lite och sen så blir det bra igen. Det var skönt, att får skrika av sig lite och rensa luften. Det tror jag han också tycker. Och det är ju bättre att han skriker på mig än att han åker hem och skriker på mamma och pappa. Han måste ju ändå bo där.
Nu har jag bestämt mig... igen. Nu skiter jag i allt. Varför ska jag bry mig så mycket när det tydligen inte rör den andra i ryggen?! Nej, nu får det vara nog. Betyder jag ingenting för den personen så betyder inte den personen någonting för mig heller.
Jag är ingen stark person, inte när det kommer till vissa saker, och det tycker jag att folk som känner mig borde veta. Och har man känt mig i snart 4 år så borde man veta detta. Folk som har lärt känna mig på senare tid vet detta. Så varför?! Varför vill man röra upp i grytan igen när de vet att det bara blir jobbigt.
Jag hade bestämt mig. Jag hade bestämt mig för att släppa taget. Och om jag själv får säga det så tycker jag att jag skötte det ganska bra... tills jag fick sms:et. IDIOT!
Denna gången var det lillebror som kom emellan. Att projicera min ilska på rätt person är nog inte riktigt min grej. Han blev arg och jag blev arg. Ifs så har jag velat skrika på lillebror ett tag. Att han skulle ta tag i sitt liv och sluta flumma rundor. Men som den förståeliga syster jag är har jag låtit honom sköta sig själv. Han är ju trots allt vuxen nu. Han får ta sina egna beslut med dess konsekvenser. Men nu gick det inte att undvika längre. Ilskan som hade bubblat i mig den senaste halvåret, egentligen gentemot en helt annan person, tog sig upp på ytan. Han skrek och jag skrek. Jag skrek och han skrek. Dock tycker jag att det hade kunnat ske lite smidigare, typ bakom stängda dörrar och inte mitt ute i Kållered (!). Stackars flickvän som hamnade i mitten. Lillalillasyster som satt i baksätet vet ju hur det normalt brukar gå till. Vi skriker lite och sen så blir det bra igen. Det var skönt, att får skrika av sig lite och rensa luften. Det tror jag han också tycker. Och det är ju bättre att han skriker på mig än att han åker hem och skriker på mamma och pappa. Han måste ju ändå bo där.
Nu har jag bestämt mig... igen. Nu skiter jag i allt. Varför ska jag bry mig så mycket när det tydligen inte rör den andra i ryggen?! Nej, nu får det vara nog. Betyder jag ingenting för den personen så betyder inte den personen någonting för mig heller.
onsdag, februari 18, 2009
måndag, februari 16, 2009
söndag, februari 15, 2009
fredag, februari 13, 2009
torsdag, februari 12, 2009
Utveckling av utmaning
Fjärde sista fotot i den fjärde sista mappen. Denna gången är det Pettssons fel... och då får vi...
en trött Julia efter en lång och stojjig dag hos farmor och farfar :) En sån gullunge! När man ser henne är man nästan sugen på en egen.. NÄSTAN!
Dessi, jag litar på att du hänger på ;)
en trött Julia efter en lång och stojjig dag hos farmor och farfar :) En sån gullunge! När man ser henne är man nästan sugen på en egen.. NÄSTAN!
Dessi, jag litar på att du hänger på ;)
din utmaning är min lag
Jag fick värsta utmaningen inatt utan att jag visste om det. Dessi hade blivit utmanad och sen så kom jag med på tapeten. Och jag ska ju inte vara sämre. Nu ska vi se.. fjärde fotot ur fjärdemappen bland våra fotona...
Och då blir det ett foto på min fina älskling som prövar ut sin kostym inför systerysters bröllop förrförra året. Haha... Tyvärr så blir det inte roligare än så här Dessi :P
Och nu skickar jag vidare utmaningen till de få som följer min blogg... do you feel lucky punk!
onsdag, februari 11, 2009
Sjunger Mozart på kören
Och hur lär man sig en låt snabbast? Jo, man försöker hitta en ljudfil och lyssnar. Så lär jag mig lättast iaf. Och då trillade jag över det här klippet på youtube, en låt från en helt underbar fransk film som jag såg för några år sen, som jag tyvärr har glömt namnet på. Jag har en viss förkärlek till franska filmer. Så om ni vet kan ni ju alltid berätta det för mig.
tisdag, februari 10, 2009
Motivation
Både jag och min älskling är två boknördar. Jag vältrar mig ofta över deckare eller verklighetsbaserade böcker. Jonas dras till fakta eller serieböcker, såna som inte jag är så förtjust över men visst man kan ju trilla över ett Elvisalbum och läser några strippar ibland. Jonas råkade trilla in på killens blogg, killen som skrivit den boken han läser just nu, och sparat den som ett bokmärke. Jag läste det översta inlägget och sen var jag också fast. Nu längtar jag tills Jonas ska läsa ut boken så jag kan ta över. Jag vet inte hur jag ska beskriva det.. titta in på bloggen själv vet jag.
"Hej, jag heter Jonas. Jag är 30 år, bor i Malmö och gift med min underbara Hanna.
När jag föddes fick jag navelsträngen runt halsen. Det resulterade i 40 min utan syre - och en envis cp-skada.
Men jag är så mycket mer än mitt funktionshinder. Det är inte min fulla identitet!. Jag är make, vän, golfare, kaffeälskare, basist och livsnjutare mycket mer än cp!
Mitt enkla livsmotto är: Vem du än är och vilka förutsättningar du än har - lev livet fullt ut!"-Jonas Helgesson
måndag, februari 09, 2009
Lycka att få sova i sin egen säng
Borta bra men hemma är alltid bäst. Ni kanske har undrat vad jag har sysslat med under helgen.
Helgen spenderades i en scoutstuga i skånes fagerhult då det var dags för årets STORA spexhelg. Och jag måste säga att denna stuga är den bästa stuga under alla de två åren jag har varit med. Inte nog att det är våningsängar istället för liggunderlag på ett hårt golv, utan det var bra med utrymmen att vara i. Dock kände det lite läskigt att ligga på den övre sängen. Jag trodde att jag skulle braka igenom sängen hela tiden och vakna av att jag låg och mosade Julia. Bra sov man inte riktigt ändå. Där var också enskilda rum, vilket ledde till lite ensamtid om man nu skulle behöva det för exempelvis sova en timme eller två. Plus att de eventuella smittningar som låg i luften begränsade sig lite, det var lite lättare att hålla värmen uppe i mindre rum än i ett stort, och om man var smart så slapp man ha alla potentiala snarkare i sitt rum. Inte för att det var något fel på elementen för det var det inte, då jämfört med förra året då värmen inte funkade som det skulle. Det var ett tag då vi bara: "åh, nej inte nu igen!". Det var när det gick propp efter propp, och det var just vattenproppen som gick! (Förra året levde vi ett helt dygn utan rinnande vatten.) Men det löstes snabbt och lätt då ett paket med proppar inhandlades i närbtiken. Det var gott om toaletter, även om det kändes som att det alltid var upptaget :P Köket var stort och bra, så sexet var nog nöjda då de mer eller mindre bodde i köket under hela helgen. Det var ingen bastu men där var en sjö, som en viss Pettsson hotade med att dopa mig i med huvudet före. Där var öppen spis som var mycket populär när kvällarna närmade sig.
Vi skulle ju ta oss till stugan också. Iår var det inte storm ute men det var inte bra heller. Istället för blåsten så var det tjock dimma. Men jag höll hack i häl på Hansson hela tiden, jag tycker verkligen inte om att köra där jag inte kört innan särskilt när jag har en hel bil full med människor, man kan nog kalla det prestationsångest :D Jag lyckade hålla mig på vägen hela vägen till stugan, även om det var lite läskigt den sista biten i mörkret ut i skogen.
Fredagen inleddes som vanligt med en soft lära-känna kväll. Det blev en sen kväll. Alldeles försent. Jag tror jag hamnade i säng runt 4 tiden. Ja, det var väl inte så jobbigt. Det jobbiga var att man skulle upp nästa morgon kvart över 8 för morgongympa med vår kära spexmästare. Man var lagom seg och bakis. Jag blir inte särskild bakis så jag kan skatta mig lycklig men när jag inte får sova mina minst 7 timmar per natt är jag inte människa. Efter frukosten så var det dags för sektionstid då jag lyckade övertala mina gruppmedlemmar att mötet absolut ska hållas i ett rum med sängar då man får mer lugn och ro så somnade jag i en säng tillsammans med Hansson, som sedan visade sig vara Blommans :D eller somnade och somnade, jag slumrade till och vaknade om vartannat. Dessutom så började Hansson snarka som värsta tåget. Vid 11 kom vår bäste sektionsledare Filip på att det kanske var bäst att låta folket sova några timmar så kanske vi blir mer produktiva efter lunch. Hansson ersattes med en Pettsson då Hansson och Patrik skulle gå ut på promenad. Pettsson var lite snällare i sina snarkningar. och nu jag somnade jag och sov fram till lunch. På mötet efter lunch var jag mycket piggare! *konstigt* Jag är så glad att jag inte är scengångare iår igen. För den sektionen får ingen vila och ingen ro.. bara jobb, jobb och jobb som mössen i Askungen brukar säga.
På kvällen var det sittning och årets tema: Söderhavet. Det kom pirater, representanter från bananverket, mördare i regnrock förklädda som fiskare, turister och hulahula flickor. Jag lekte havet med pacmanspöken förklädda som bläckfiskar. Jag fundera länge hemma om jag skulle packa ner den tröjan i väskan fredagförmiddag. Vilken tur att den hamnade i väskan till slut.
Alkoholen börja sluta fylla mitt glas strax efter 11 och ersattes med kallt gott vatten då jag visste att jag skulle köra dagen efter. Men i säng hamnade jag ändå inte förrän vid 3 tiden. Fast det var inte så farligt för jag visste att jag skull få sova ändå till 10!! Julia somnade i soffan vid 2 tiden och hur hon hamnade sängen sen hade hon ingen aning om fast vi gick till rummet tillsammans och pratade friskt hela vägen. Tala om att gå i sömne! Hon däckade ganska snabbt i sängen när hon väl hamnde i den :)
Under natten så hade det snöat ganska bra. Det låg flera decimeter på bilar och mark. Jag hittade mina Hello Kitty raggsockar som jag inte har sett skymten av på ett helt år. För jag hittade dem längs ner i sovsäcken :D Det blev lyxfrukost. Städning och hemfärd.
Helgens kram- och kelkvot uppfylldes tack vare mysiga spexare, annars hade jag väl kommit hem som förra årets vrak. Även om det vet en mycket mycket trevlig helg där jag fick träffa och lära känna många många trevliga människor så är ändå att komma hem det bästa. Att få pussa och kela med sin egen lilla älskling i soffan, för att sen gå och lägga mig i min egen säng tillsammans med honom och slippa oroa mig för att jag skulle mosa Julia under nattens gång.
Och... jag tog inte med mig någon influensa hem iår!
Helgen spenderades i en scoutstuga i skånes fagerhult då det var dags för årets STORA spexhelg. Och jag måste säga att denna stuga är den bästa stuga under alla de två åren jag har varit med. Inte nog att det är våningsängar istället för liggunderlag på ett hårt golv, utan det var bra med utrymmen att vara i. Dock kände det lite läskigt att ligga på den övre sängen. Jag trodde att jag skulle braka igenom sängen hela tiden och vakna av att jag låg och mosade Julia. Bra sov man inte riktigt ändå. Där var också enskilda rum, vilket ledde till lite ensamtid om man nu skulle behöva det för exempelvis sova en timme eller två. Plus att de eventuella smittningar som låg i luften begränsade sig lite, det var lite lättare att hålla värmen uppe i mindre rum än i ett stort, och om man var smart så slapp man ha alla potentiala snarkare i sitt rum. Inte för att det var något fel på elementen för det var det inte, då jämfört med förra året då värmen inte funkade som det skulle. Det var ett tag då vi bara: "åh, nej inte nu igen!". Det var när det gick propp efter propp, och det var just vattenproppen som gick! (Förra året levde vi ett helt dygn utan rinnande vatten.) Men det löstes snabbt och lätt då ett paket med proppar inhandlades i närbtiken. Det var gott om toaletter, även om det kändes som att det alltid var upptaget :P Köket var stort och bra, så sexet var nog nöjda då de mer eller mindre bodde i köket under hela helgen. Det var ingen bastu men där var en sjö, som en viss Pettsson hotade med att dopa mig i med huvudet före. Där var öppen spis som var mycket populär när kvällarna närmade sig.
Vi skulle ju ta oss till stugan också. Iår var det inte storm ute men det var inte bra heller. Istället för blåsten så var det tjock dimma. Men jag höll hack i häl på Hansson hela tiden, jag tycker verkligen inte om att köra där jag inte kört innan särskilt när jag har en hel bil full med människor, man kan nog kalla det prestationsångest :D Jag lyckade hålla mig på vägen hela vägen till stugan, även om det var lite läskigt den sista biten i mörkret ut i skogen.
Fredagen inleddes som vanligt med en soft lära-känna kväll. Det blev en sen kväll. Alldeles försent. Jag tror jag hamnade i säng runt 4 tiden. Ja, det var väl inte så jobbigt. Det jobbiga var att man skulle upp nästa morgon kvart över 8 för morgongympa med vår kära spexmästare. Man var lagom seg och bakis. Jag blir inte särskild bakis så jag kan skatta mig lycklig men när jag inte får sova mina minst 7 timmar per natt är jag inte människa. Efter frukosten så var det dags för sektionstid då jag lyckade övertala mina gruppmedlemmar att mötet absolut ska hållas i ett rum med sängar då man får mer lugn och ro så somnade jag i en säng tillsammans med Hansson, som sedan visade sig vara Blommans :D eller somnade och somnade, jag slumrade till och vaknade om vartannat. Dessutom så började Hansson snarka som värsta tåget. Vid 11 kom vår bäste sektionsledare Filip på att det kanske var bäst att låta folket sova några timmar så kanske vi blir mer produktiva efter lunch. Hansson ersattes med en Pettsson då Hansson och Patrik skulle gå ut på promenad. Pettsson var lite snällare i sina snarkningar. och nu jag somnade jag och sov fram till lunch. På mötet efter lunch var jag mycket piggare! *konstigt* Jag är så glad att jag inte är scengångare iår igen. För den sektionen får ingen vila och ingen ro.. bara jobb, jobb och jobb som mössen i Askungen brukar säga.
På kvällen var det sittning och årets tema: Söderhavet. Det kom pirater, representanter från bananverket, mördare i regnrock förklädda som fiskare, turister och hulahula flickor. Jag lekte havet med pacmanspöken förklädda som bläckfiskar. Jag fundera länge hemma om jag skulle packa ner den tröjan i väskan fredagförmiddag. Vilken tur att den hamnade i väskan till slut.
Alkoholen börja sluta fylla mitt glas strax efter 11 och ersattes med kallt gott vatten då jag visste att jag skulle köra dagen efter. Men i säng hamnade jag ändå inte förrän vid 3 tiden. Fast det var inte så farligt för jag visste att jag skull få sova ändå till 10!! Julia somnade i soffan vid 2 tiden och hur hon hamnade sängen sen hade hon ingen aning om fast vi gick till rummet tillsammans och pratade friskt hela vägen. Tala om att gå i sömne! Hon däckade ganska snabbt i sängen när hon väl hamnde i den :)
Under natten så hade det snöat ganska bra. Det låg flera decimeter på bilar och mark. Jag hittade mina Hello Kitty raggsockar som jag inte har sett skymten av på ett helt år. För jag hittade dem längs ner i sovsäcken :D Det blev lyxfrukost. Städning och hemfärd.
Helgens kram- och kelkvot uppfylldes tack vare mysiga spexare, annars hade jag väl kommit hem som förra årets vrak. Även om det vet en mycket mycket trevlig helg där jag fick träffa och lära känna många många trevliga människor så är ändå att komma hem det bästa. Att få pussa och kela med sin egen lilla älskling i soffan, för att sen gå och lägga mig i min egen säng tillsammans med honom och slippa oroa mig för att jag skulle mosa Julia under nattens gång.
Och... jag tog inte med mig någon influensa hem iår!
söndag, februari 08, 2009
lördag, februari 07, 2009
fredag, februari 06, 2009
Timmen innan avfärd
(ska göra en Pettsson)
Henrik Pettersson (15:52): http://pettsson.tumblr.com/
Lilleva (15:53): hihi.. ska ni bada pojkar?
Henrik Pettersson (15:53): du också
Lilleva (15:54): åh nej.. jag ska inte bada
hade en influensa som souvenir hem förra året som inte var så poppis
Henrik Pettersson (15:55): inte bada... vi bara tar dig i fötterna och doppar dig llte
Lilleva (15:55): åh ni skulle bara våga
Henrik Pettersson (15:55): var det där en utmaning?
Lilleva (15:55): ops.. jag menade inte så!
kom på vad det var jag sa
försent?
Henrik Pettersson (15:56): jupp
Attans!
Henrik Pettersson (15:52): http://pettsson.tumblr.com/
Lilleva (15:53): hihi.. ska ni bada pojkar?
Henrik Pettersson (15:53): du också
Lilleva (15:54): åh nej.. jag ska inte bada
hade en influensa som souvenir hem förra året som inte var så poppis
Henrik Pettersson (15:55): inte bada... vi bara tar dig i fötterna och doppar dig llte
Lilleva (15:55): åh ni skulle bara våga
Henrik Pettersson (15:55): var det där en utmaning?
Lilleva (15:55): ops.. jag menade inte så!
kom på vad det var jag sa
försent?
Henrik Pettersson (15:56): jupp
Attans!
onsdag, februari 04, 2009
för de allra minsta
Jag förstår färgerna. Jag förstår rörelserna. Jag förstår till och med att det inte behövs så mycket tal. Nu är detta bara dansen, men jag blev fascinerad och kunde inte stänga munnen av häpnad när jag såg det på TV. Småbarn är enkla saker. Det enda jag inte förstår är pruttljuden.
Fördelar med att vara hos mamma och pappa
Även om man bara ska äta något enkelt som snabbnudlar så kan det lätt förvandlas till en gourmetmåltiden med all dess tillbehör efter lite snokande och letande i frys och skåp.
måndag, februari 02, 2009
Pandor och stora klot
Det blev bara en intervju. Den ena blev avbokad och det blev den jag trodde minst på. Den som blev avbokad ska ombokas. Och jag hoppas snart. Hur som helst, så började mitt äventyr med en olycka på E6:an. Min vanliga otur ni vet. Inte jag alltså, utan det visade sig vara en lastbil som hade fått punka och ställt sig tvärs över hela vägen. Det resulterade att jag blev tio minuter försenad och det var lite jobbigt tyckte jag. Jag hade ändå planerat att vara där typ en halvtimme innan bokad tid. Jag vet att det är hårda tider. Många som går arbetslösa och har mer erfarenhet. Men om jag fortsätter tänka så kan jag ju lika gärna lägga mig på rygg och ge upp eller hur? Till min fördel är jag positiv, punktlig och charmig, eller det var vad Patrik sa iaf :P Vill man ha någon som är positiv och charmig på sin arbetsplats? Klart man vill! :) (Vad gör man inte för att inte köra sig själv rätt ner i skorna?) Punktlig var jag ju inte nu efter olyckan. Jag håller tummarna och de skulle återkomma i början av veckan.
Fredag, after work på Bishop. Ja, after work för de som har jobbat och ett bra tillfälle för mig att ta ett glas :P Lördag, inleddes med ett besök hos min nya favorit kines på söder. Mätta belåtna drog vi vidare till bowlingen. Som vanligt började jag starkt men det vände ungefär samtidigt som intaget av alkoholhaltiga drycker ökade. Och jag hamnade sist på prispallen, men det bjuder jag på. Nån ska ju vara sämst och det kan lika gärna vara jag :P Och mitt tröstpris - ett klämt lillfinger. Och igår kväll såg vi en film. Jag vet inte vad jag ska säga om den filmen. Tydligen hade den fått ganska många priser, eller nåt. Visst den var spännande, fri för tolkning. Och för det mesta så är det såna filmer jag föredrar. Det blir lite tråkigt med alla lättförutsägbara handlingar. Men igår ville jag nog bara ha något lättsmält. Donnie Darko var filmen och inte lättsmält.
Nej, nu ska jag få i mig lite frukost så jag orkar gå och träna sen. Inne på min fjärde vecka av "ledighet". Och kämpar vidare.
Fredag, after work på Bishop. Ja, after work för de som har jobbat och ett bra tillfälle för mig att ta ett glas :P Lördag, inleddes med ett besök hos min nya favorit kines på söder. Mätta belåtna drog vi vidare till bowlingen. Som vanligt började jag starkt men det vände ungefär samtidigt som intaget av alkoholhaltiga drycker ökade. Och jag hamnade sist på prispallen, men det bjuder jag på. Nån ska ju vara sämst och det kan lika gärna vara jag :P Och mitt tröstpris - ett klämt lillfinger. Och igår kväll såg vi en film. Jag vet inte vad jag ska säga om den filmen. Tydligen hade den fått ganska många priser, eller nåt. Visst den var spännande, fri för tolkning. Och för det mesta så är det såna filmer jag föredrar. Det blir lite tråkigt med alla lättförutsägbara handlingar. Men igår ville jag nog bara ha något lättsmält. Donnie Darko var filmen och inte lättsmält.
Nej, nu ska jag få i mig lite frukost så jag orkar gå och träna sen. Inne på min fjärde vecka av "ledighet". Och kämpar vidare.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)